Vem tackade nej till Nobelpriset i litteratur? Sartre & Pasternak

Två gånger i Nobelprisets historia har en författare stått vid scenens centrum — och vägrat ta emot utmärkelsen. Men bakom de två nej:en ligger helt olika berättelser: en tvingades av en stormakt, den andra valde frihet framför ära.

Antal officiella avböjelser: 2 · Litteratur 1958: Boris Pasternak tvingades tacka nej · Litteratur 1964: Jean-Paul Sartre avböjde frivilligt · Kändaste litteraturvägrare: Sartre och Pasternak

Vilka författare har tackat nej till Nobelpriset?

Endast två personer har officiellt tackat nej till Nobelpriset, och båda fallen skedde på helt olika sätt. Nobel Prize Museum bekräftar att Jean-Paul Sartre 1964 blev den förste att helt och frivilligt avböja. I litteraturkategorin är Pasternak den ende som tvingades tacka nej.

Jean-Paul Sartre 1964

Jean-Paul Sartre föddes 21 juni 1905 och dog 15 april 1980. Han var redan världsberömd när Svenska Akademien röstade för honom den 22 oktober 1964. Sartre hade skickat ett brev till Nobelkommittén den 14 oktober 1964 där han i förväg nekade priset — men brevet anlände för sent, och beslutet hade redan fattats.

Sartre publicerade dagen efter ett uttalande i Le Figaro där han förklarade att han aldrig accepterar officiella utmärkelser. Han var den enda författaren som frivilligt och helt nekade både medalj och pengar, enligt Open Culture. Sartre hade dessutom nekat Légion d’honneur redan 1945.

Boris Pasternak 1958

Boris Pasternak tilldelades Nobelpriset i litteratur den 23 oktober 1958 för sin roman Doktor Zjivago, enligt Engelska Wikipedia: Boris Pasternak. Den 25 oktober 1958 skickade han ett telegram där han uttryckte tacksamhet: ”oändligt tacksam, rörd, stolt, förvånad, överväldigad”. Men den 29 oktober 1958 avböjde han officiellt i ett andra telegram.

Pasternak föddes 10 februari 1890 i Moskva och dog 30 maj 1960 utan att någonsin ha mottagit priset, enligt NobelPrize.org. Hans son Yevgeny hämtade medaljen och pengarna 1989, nästan tre decennier senare.

Le Duc Tho i fredskategorin

Utanför litteraturkategorin tackade även Le Duc Tho nej till Nobels fredspris 1973, som ett politiskt ställningstagande under Vietnamkriget. Han delade priset med Henry Kissinger men vägrade ta emot det av princip.

Varför tackade Sartre nej till Nobelpriset?

Sartres vägran var ett principiellt ställningstagande grundat i hans filosofi. Han menade att ett erkännande från en officiell institution skulle begränsa hans frihet som författare och intellektuell. I sitt berömda uttalande sa han: ”I have always declined official honors” — jag har alltid tackat nej till officiella utmärkelser.

Sartres egna skäl

Sartre kritiserade Nobelpriset för att främst gå till västerlänningar eller östliga rebeller — och att det därigenom blev en politisk markör snarare än en litterär. Han vägrade bli ”konsekrerad som Sartre före döden”, enligt My Desiring Machines (tier3).

Hans självbiografiska verk Les Mots från 1963 stärkte hans kandidatur avsevärt, eftersom det visade en ny dimension av hans författarskap, enligt Engelska Wikipedia: 1964 Nobel Prize.

Efterverkningar och rykten

Efter avböjandet spekulerades det om Sartre ångrade sig. Det officiella uttalandet i Le Figaro dagen efter visade att han var medveten om skandalen men stod fast vid sin princip.

”Jag har alltid vägrat officiella utmärkelser och kan inte acceptera något even om jag skulle vara värd det.”

— Jean-Paul Sartre, enligt Open Culture

Varför tvingades Boris Pasternak tacka nej?

Pasternak blev ett offer för det kalla krigets politiska spänningar. Sovjetunionen såg Doktor Zjivago som en kritik av det revolutionära Ryssland, och regimen kunde inte tolerera att en av dess egna författare fick ett västerländskt pris.

Sovjetiskt tryck 1958

På Komsomolkongressen 1958 attackerade ungkommunistledaren Vladimir Semitjastnyj Pasternak offentligt och jämförde honom med en gris, enligt Svenska Wikipedia: Boris Pasternak. Sovjetiska tidningar kallade honom ”litterär ogräs”, enligt Smithsonian Magazine. Pressen från staten var massiv.

Sovjetunionen hotade Pasternak med att han skulle utvisas om han reste till Stockholm, enligt Smithsonian Magazine. Han valde att stanna, men priset förblev obetalt. Om du är intresserad av att läsa mer om vem som tackade nej till Nobelpriset i litteratur kan du göra det på Björn Borg kalsonger rea.

Prisets betydelse för Doktor Zjivago

Romanen Doktor Zjivago publicerades först i Sovjet 1988, tre decennier efter att den skrevs och 28 år efter Pasternaks död. Boken hade smugglingats ut och getts ut internationellt 1957, vilket väckte ilska hos sovjetiska myndigheter.

Vilka två personer har tackat nej till Nobelpriset?

Två författare har officiellt avböjt Nobelpriset i litteratur. Jean-Paul Sartre avböjde frivilligt 1964, medan Boris Pasternak tvingades avböja 1958 av sovjetiska myndigheter. Le Duc Tho är den tredje personen som tackat nej till ett Nobelpris, men han avböjde fredspriset 1973.

Tabellen nedan sammanfattar de tre mest kända avböjandena i Nobelprisets historia.

Sartre är den enda författaren som helt och frivilligt nekade både medalj och penningpris, enligt The Marginalian. Pasternak dog 30 maj 1960 i Peredelkino, Ryssland, utan att ha mottagit något.

Kontroversiella Nobelpristagare i litteratur

Sartre och Pasternak tillhör de mest omdiskuterade fallen i Nobelprisets historia — men de är inte de enda. Flera pristagare har väckt debatt, och vissa har till och med uteblivit från ceremonin.

Mest omdiskuterade fall

• Sartre (1964) — vägrade hela priset frivilligt
• Pasternak (1958) — tvingades avböja av politiska skäl
• Karl von Ossietzky (1935) — fängslad av Nazisterna
• Orhan Pamuk (2006) —hotad av Turkiet

Uteblivna från ceremonier

Vissa pristagare har inte kunnat närvara vid ceremonin av olika skäl — fängelse, sjukdom, eller politiska restriktioner. Pasternaks fall är unikt eftersom han aldrig fick chansen att åka.

Sammanfattning

De två nej:en till Nobelpriset i litteratur representerar två extremt olika scenarier: Pasternaks tvingade avböjande visar hur geopolitik kan krossa individuella triumfer, medan Sartres frivilliga vägran exemplifierar en intellektuell som värderar frihet över prestige. För svenska läsare understryker dessa fall att Nobelpriset trots sin höga status inte kan skydda sina pristagare från omvärldens politiska krafter — och att vissa författare föredrar att förbli obekräftade snarare än bundna.